Opinionsmätningar 2026 — så läser du siffrorna rätt
Varje månad publiceras ett tiotal opinionsmätningar inför riksdagsvalet 2026, och rubrikerna talar gärna om "ras" och "rekord". I själva verket ligger de flesta förändringar inom felmarginalen. Den här guiden förklarar hur mätningarna görs, varför de skiljer sig åt och hur du läser dem utan att övertolka.
Vem gör mätningarna?
De återkommande svenska mätningarna görs av bland andra Novus, Ipsos, Verian (tidigare Kantar Sifo), Demoskop, Sentio, Indikator och Statistiska centralbyrån (SCB). SCB:s partisympatiundersökning görs två gånger om året, har flera tusen svarande och betraktas som den mest statistiskt robusta — men publiceras för sällan för att fånga snabba svängningar.
Felmarginal — det viktigaste talet ingen citerar
En mätning med omkring 1 000 svarande har en felmarginal på cirka ±1 procentenhet för ett litet parti och upp till ±3 procentenheter för ett stort. Att ett parti går från 19,8 till 20,4 procent är därför inte en förändring — det är brus. Först när samma rörelse återkommer i flera mätningar från olika institut finns skäl att tala om en trend.
Detta är särskilt viktigt kring fyraprocentsspärren. Ett parti som mäts till 3,6 procent kan mycket väl ligga över spärren i verkligheten, och tvärtom.
Varför visar instituten olika siffror?
- Urvalsmetod. Telefon, webbpanel eller en kombination ger olika sammansättning av svarande.
- Viktning. Resultaten räknas om mot befolkningens ålder, kön, region och tidigare röstning — och instituten gör det olika.
- Frågeformulering. "Vilket parti skulle du rösta på om det var val i dag?" ger andra svar än frågor om sympati.
- Husfaktorer. Vissa institut mäter systematiskt något högre eller lägre för enskilda partier. Det är känt och relativt stabilt över tid.
Poll of polls — snittet som jämnar ut bruset
Ett poll of polls väger samman flera mätningar till ett snitt. Nyare mätningar och mätningar med större urval väger tyngre, vilket dämpar enskilda avvikande resultat och institutens husfaktorer. Snittet är därför nästan alltid en bättre bild av opinionsläget än den senaste enskilda mätningen — men det släpar också något efter vid snabba skiften.
Vårt opinionsläge inför 2026 uppdateras varje vecka och bygger på den löpande sammanställningen av alla publicerade svenska mätningar, med mandatfördelning och trendkurvor sedan valet 2022.
Opinionsmätningar är inte prognoser
En mätning beskriver hur en grupp svarat under en viss period — inte hur valet kommer att sluta. En stor andel väljare bestämmer sig sent, och valrörelsens sista veckor har historiskt flyttat flera procentenheter. Använd siffrorna för att förstå läget, inte för att förutsäga resultatet.