Sakområdena i valet 2026

Brottsligheten — särskilt det dödliga skjutvapenvåldet kopplat till kriminella nätverk — har dominerat svensk politik sedan slutet av 2010-talet. Antalet skjutningar nådde en topp 2022 med drygt 390 skjutningar och 63 dödsoffer, varefter siffrorna har gått ner men ligger fortsatt högt i ett europeiskt perspektiv.

Politiskt skiljer sig partierna mest i vilka verktyg man vill använda: visitationszoner, hemliga tvångsmedel, vistelseförbud och anonyma vittnen drivs av höger- och mittenpartierna. Vänstern lyfter förebyggande arbete, socioekonomiska insatser och kritik mot rättssäkerheten i de mest ingripande förslagen.

Andra centrala frågor är straffrabatter för unga, längre straff för gängbrott, polisens resurser samt välfärdens roll i att förhindra rekrytering.

Efter inflationschocken 2022–2023 och Riksbankens räntehöjningar har svenska hushållens köpkraft sjunkit. Inflationen är 2026 åter nära Riksbankens mål på 2 %, men många hushåll har fortsatt pressade marginaler. Statsskulden är låg i internationell jämförelse (under 35 % av BNP) vilket ger reformutrymme — men också utrymmesstrider.

Höger driver skattesänkningar på arbete, sänkt bolagsskatt och ökat avdragsutrymme. Vänster vill höja skatt på kapital, fastigheter och förmögenheter samt återinföra arvs- och fastighetsskatt. Mitten balanserar mellan företagsvillkor och fördelningspolitik.

Andra ekonomiska frågor: pensionerna (höjd grundnivå vs. höjd pensionsålder), skatten på pensioner, jobbskatteavdraget samt en eventuell skattereform efter den senaste från 1990–91.

Sjukvården är regionernas ansvar, men staten finansierar via statsbidrag och styr genom lagstiftning. Vårdköerna har ökat sedan pandemin, och bristen på vårdpersonal — särskilt sjuksköterskor — är akut i flera regioner.

Den största politiska striden 2026 handlar om förstatligande av sjukvården. KD driver frågan hårdast, M är öppna, medan S och V är emot. Det handlar också om vinster i välfärden, andelen privata vårdgivare, samt psykisk hälsa (särskilt för unga).

Andra frågor: läkemedelsförmånen, tandvården (om den ska likställas med sjukvården), nationell e-hälsoplattform och hur AI och digitala vårdgivare ska regleras.

Sedan 2015–2016 har svensk migrationspolitik successivt stramats åt. Asylinvandringen ligger 2026 på den lägsta nivån på 30 år, samtidigt som arbetskraftsinvandringen har begränsats kraftigt genom höjt försörjningskrav (cirka 80 % av medianlönen).

Politiskt drar SD, M och KD åt ytterligare skärpningar (transitcenter, frivillig återvandring, slopad permanent uppehållstillstånd som regel). MP och V driver en mer human asylpolitik och vill mildra delar av åtstramningarna. S balanserar i en stramare riktning men med fler invändningar än regeringen.

Integrationsfrågorna handlar om språkkrav för medborgarskap, segregation i utsatta områden, EBO-lagstiftningens framtid samt validering av utländsk utbildning.

Den svenska skolan har sjunkit i internationella mätningar (PISA) sedan 1990-talet, även om resultaten stabiliserats senaste mätningarna. Skillnaderna mellan skolor är dock stora, och friskolesystemet är ifrågasatt av delar av oppositionen.

Höger vill stärka kunskapsfokuset, behålla det fria skolvalet och låta friskolor fortsätta som idag (med vissa skärpningar). V och S vill begränsa vinster i friskolor, ändra det fria skolvalet och prioritera elever från resurssvaga bakgrunder.

Andra heta frågor: lärarlönerna, lärarutbildningen, mobilfri skola, läsning av fysiska böcker vs. skärm, samt hur stort statligt inflytande som behövs över kommunala skolor.

Sverige har som mål att vara klimatneutralt 2045 och har en av världens lägsta koldioxidintensiteter per BNP-enhet. Men elbehovet väntas mer än fördubblas till 2045 i takt med elektrifiering av industri och transporter.

Den största striden 2026 är kärnkraften. M, KD, SD och L vill bygga ny storskalig kärnkraft (statligt garanterad eller statligt ägd). C är försiktigt öppna. MP och V är emot — de prioriterar utbyggd vind och sol. Reduktionsplikten — kravet på inblandning av biobränsle i drivmedel — har sänkts under regeringen Kristersson, något som MP och V vill återställa.

Andra frågor: havsbaserad vindkraft, elnätsutbyggnad, biologisk mångfald, kalhyggesfritt skogsbruk och Sveriges roll i EU:s utsläppshandelssystem.

Trygghetssystemen — a-kassa, sjukpenning, föräldraförsäkring, pension — har gradvis urholkats i förhållande till lönerna sedan 1990-talet. Andelen löntagare som omfattas av högsta ersättningsnivån i a-kassan har sjunkit kraftigt.

Vänster och S vill höja taken och grundnivåerna i socialförsäkringarna. Höger prioriterar arbetslinjen och menar att alltför generösa system minskar incitamenten att arbeta. SD är pragmatiska och har stöttat höjningar av vissa lägstanivåer.

Arbetsmarknadsfrågor: LAS-reformen från 2022 (anställningsskyddet), kollektivavtalens framtid, minimilönedirektivet från EU, gigekonomin och arbetsmiljö i låglönesektorer.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och Sveriges NATO-medlemskap 2024 har försvarspolitiken förändrats radikalt. Försvarsanslagen har ökat från 1,2 % till över 2 % av BNP, och planer finns att höja ytterligare. Värnplikten har återinförts (sedan 2017) och utökas successivt.

Alla riksdagspartier utom V stödde NATO-anslutningen. V accepterar nu det demokratiska beslutet men vill begränsa svensk integration i NATO:s kärnvapenstrategi. Övriga skiljelinjer rör tempot i upprustningen, totalförsvarets civila del, och hur mycket svenska företag ska involveras i försvarsindustrin.

Andra frågor: cybersäkerhet, beredskapslagring, civilförsvar, värnpliktens omfattning och försvarsexport till länder med tveksamma demokratiska meriter.

Sverige är medlem i EU sedan 1995 och i NATO sedan 2024, men står utanför eurosamarbetet och Schengens passunion (delvis). EU-frågorna är ofta indirekt närvarande i nästan all politik — från klimat och migration till handel och rättspolitik.

Mest EU-positiva är C, L och MP, som ofta vill ge EU mer befogenheter (t.ex. inom klimat, försvar och rättssäkerhet). S och M är pragmatiska och stödjer integration där den ger mervärde. SD är tydligt EU-skeptiska och vill att Sverige återtar makt i flera områden (jordbruk, migration, rättspolitik). V är det mest principiellt EU-kritiska partiet.

Konkreta 2026-frågor: euron (alla utom L och MP är emot ett ja-besked), EU:s utsläppshandel, jordbrukspolitiken (CAP), gemensam asylpolitik samt EU:s rättsstatsmekanism mot Ungern och Polen.